Vi kastar loss och tuffar vidare. Efter lite motorgång hissar vi segel och fortsätter norrut, det går inte fort men det går framåt. Lagom tempo. Fast – när vi passerat Brämön börjar jag tycka att det nog går lite väl långsamt. Loggen visar strax under 2.5 knop och vi har någon sorts pingräns runt 2 så jag sitter vid ratten och funderar på ifall det kanske vore dags att motorstötta lite. Men ibland får man precis vad man ber om, först kommer den där kittlande känslan bakom vänster öra, sedan reser sej håret på vänsterarmen och så skjuter båten fart när vinden når seglen. På några få minuter går vi från 2.5 till dryga 7 knop och livet är härligt igen.
Vi passerar Draghällans fyr med gott blås under en klarblå himmel och lite motvilligt lämnar vi den öppna horisonten för att fortsätta innanför Alnön, under stora motorvägsbron hela vägen in till Sundvalls gästhamn i den inre hamnen.
Just det här med fri horisont är något av det som driver oss båda att hålla på med segling över huvud taget. Känslan att ha fri horisont hela vägen runt – att vara ute ”på plattan” – är helt oslagbar, det handlar om frihet och oberoende, om att vara kung i sitt eget kungarike. Men – ibland måste man ju gå i hamn också…
Efter tilläggning betalar vi hamnavgiftvia swish (pss som i Mellanfjärden) och ringer upp hamnvakten för att få kod till toa/dusch/tvätt. Införandet av swish måste verkligen revolutionerat en hel del verksamheter av denna och liknande karaktär! Hamnvakten P-O svarar snabbt i telefon och hälsar oss varmt välkomna till Sundsvall, vi tackar och tar emot. Hamnen är stor, fräsch och verkar relativt nybyggd, tyvärr är den inte så välbesökt just idag så det blir en lite ödslig känsla efter gårdagkvällens trängsel vid bryggan i Mellanfjärden. Att segla på detta sätt innebär just att man kastas mellan kontraster, dels avseende vind och väder, dels avseende miljöer och människor. Som långseglare är man lite av Skalman, du bär med dej allt du behöver och du tar dej fram lite långsammare än många andra men du hinner å andra sidan se och uppleva mycket på vägen.
Tacomiddag och sedan snabb avgång för 18-åringen som stämt möte med en klasskamrat. Vi andra tar det lite lugnare innan vi också kommer iväg på en stadspromenad. Fascinerande ljust såhär långt norrut! Vi vandrar lite fram och tillbaka ända fram till 22.30 utan att ens tänka på tiden. Ovant för oss, och en härlig sommarkänsla!